Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar

Åtminstone sedan 1976, då John Nevinson myntade termen ”computer literacy”, har olika begrepp för att försöka fånga de kunskaper och kompetenser vi behöver för att hantera ett samhälle med digitala teknologier diskuterats. Ett nytillskott i den svenska diskussionen är termen ”datalogiskt tänkande”, en översättning från engelskans ”computational thinking”. Denna term skiljer sig från många andra förslag då den innehåller ordet ”tänkande”, snarare än varianter av ”kompetens” eller relaterade termer. Just denna egenskap hos begreppet gör det speciellt. Av denna anledning vill vi ägna denna andra bloggpost i vår serie kring programmering i skolan åt datalogiskt tänkande. Ett problem är att termen lånar sig till en betydelseglidning; från tillämpning av datavetenskapliga ämneskunskaper och principer till något betydligt mer generellt och obestämbart. Begreppet utgör därmed en projektionsyta för fascinerande bilder av lärande och framtidens samhälle samtidigt som forskningsbasen är svag. För att klargöra dess konsekvenser för diskussionen om skolans digitalisering är det nödvändigt att göra en djupare analys av dess ursprung och användning.

Fortsätt läsa ”Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar”

Programmeringens återkomst

Skolverket har fått i uppdrag att föreslå nya IT-strategier för skolväsendet och under våren står man inför arbetet att skriva om skolans läro- och kursplaner. Programmering är ett av de aktuella ämnen som utreds.Är det då dags att (åter)införa programmering på skolschemat? Det är inte svårt att se att programmering skulle kunna spela en roll i skolan idag. Vi omges av digitala enheter och informationssystem och digitaliseringen lyfts som en nyckelfråga i Sverige såväl som i andra Europeiska länder. Det är dock en sak att se att det finns argument för att alla barn i någon utsträckning ska lära sig programmering och en helt annan att få programmering som ämne eller kunskapsområde att hitta en stabil plats i skolan. Det som slår oss i den aktuella diskussionen kring digitaliseringen av skolan är att den präglas av en brist på historiemedvetande och tillbakablickar. Vi vill därför i en serie blogginlägg diskutera några av de mer framträdande aktuella argumenten för programmering såväl som de konkreta planerna för att föra in det i utbildningssystemet.

Fortsätt läsa ”Programmeringens återkomst”