Programmering på schemat (igen) – hur gick det till?

Sedan mars i år finns programmering inskriven i skolans läroplan. Det har lett till febril aktivitet i skolsverige där aktiviteterna nu är många för att omsätta detta till undervisning.

Införandet av programmering ingår i arbetet för en samlad nationell IT-strategi för skolväsendet. Programmeringens intåg gick snabbt och utmärktes av några avgörande händelser från 2013 och framåt. För oss policyforskare var det också en ovanlig, men dock inte unik process internationellt sett och för att få till stånd en utbildningspolicy för skolans digitalisering.

Fortsätt läsa ”Programmering på schemat (igen) – hur gick det till?”

#PopUpDig17 – A Research-led Conference on the Digitalization of Schools

On June 19th 2017, the Learning and IT group (GU_LIT) organized a conference on the digitalization of schools.  The day included two keynote speeches from internationally renowned researchers, a panel debate, a series of workshops that dealt with the topic from many different points of view, and an EdCamp.

IMG_5503 IMG_5518

Fortsätt läsa ”#PopUpDig17 – A Research-led Conference on the Digitalization of Schools”

Computer programming in schools… Can we avoid coding ourselves into a corner?

The push for Swedish schools to teach students to code computers is now in full swing. This year, the Swedish government announced key changes to its requirements for the teaching of ‘digital competence’ in schools. This shift includes provision for programming to be introduced at all grade levels, becoming “a distinct feature of several different subjects in primary schools, especially in technology and mathematics”.

Sweden is by no means alone in these ambitions. Indeed, countries around the world are rushing to introduce computer programming, coding and software development into the curriculum. Increasing numbers of teachers are being trained to teach computer science in primary and secondary classrooms. Well-funded organizations such as Code.Org and Code the Future are offering outside-school tuition and resources. There has been a surge of interest in low cost mini-computers such as the Micro:Bit and Raspberry Pi, alongside programming languages such as Scratch and Python. Coding has quickly become part of the global educational agenda.

UnitedSoybeanBoard (CC BY 2.0

Fortsätt läsa ”Computer programming in schools… Can we avoid coding ourselves into a corner?”

Algorithmic Accountability

Side A: A Speculative Vignette

It’s early Monday morning and Andrea is still feeling unpleasantly chilled from the commute to work. The October wind had been tearing at the cable car as they traversed the river. At the busy changeover to the trams, she was caught off guard by a sudden gust of wind and rain which showered her horizontally from top to toe. Her woollen coat is now damp and she can sense the ripe smell of sheep as she takes a seat in the large Hospital lecture hall.

Fortsätt läsa ”Algorithmic Accountability”

Three learning and IT themes from 2016

2016 has been a difficult year for many reasons. It has been marred by far more than its fair share of brutal tragedies and rude awakenings. For the field of learning and IT, the year has seen the crystallising of a number of central questions about the nature of learning in connected digital knowledge ecologies and the role IT has in schooling and other contexts of learning. Here are three…

Fortsätt läsa ”Three learning and IT themes from 2016”

Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar

Åtminstone sedan 1976, då John Nevinson myntade termen ”computer literacy”, har olika begrepp för att försöka fånga de kunskaper och kompetenser vi behöver för att hantera ett samhälle med digitala teknologier diskuterats. Ett nytillskott i den svenska diskussionen är termen ”datalogiskt tänkande”, en översättning från engelskans ”computational thinking”. Denna term skiljer sig från många andra förslag då den innehåller ordet ”tänkande”, snarare än varianter av ”kompetens” eller relaterade termer. Just denna egenskap hos begreppet gör det speciellt. Av denna anledning vill vi ägna denna andra bloggpost i vår serie kring programmering i skolan åt datalogiskt tänkande. Ett problem är att termen lånar sig till en betydelseglidning; från tillämpning av datavetenskapliga ämneskunskaper och principer till något betydligt mer generellt och obestämbart. Begreppet utgör därmed en projektionsyta för fascinerande bilder av lärande och framtidens samhälle samtidigt som forskningsbasen är svag. För att klargöra dess konsekvenser för diskussionen om skolans digitalisering är det nödvändigt att göra en djupare analys av dess ursprung och användning.

Fortsätt läsa ”Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar”

Programmeringens återkomst

Skolverket har fått i uppdrag att föreslå nya IT-strategier för skolväsendet och under våren står man inför arbetet att skriva om skolans läro- och kursplaner. Programmering är ett av de aktuella ämnen som utreds.Är det då dags att (åter)införa programmering på skolschemat? Det är inte svårt att se att programmering skulle kunna spela en roll i skolan idag. Vi omges av digitala enheter och informationssystem och digitaliseringen lyfts som en nyckelfråga i Sverige såväl som i andra Europeiska länder. Det är dock en sak att se att det finns argument för att alla barn i någon utsträckning ska lära sig programmering och en helt annan att få programmering som ämne eller kunskapsområde att hitta en stabil plats i skolan. Det som slår oss i den aktuella diskussionen kring digitaliseringen av skolan är att den präglas av en brist på historiemedvetande och tillbakablickar. Vi vill därför i en serie blogginlägg diskutera några av de mer framträdande aktuella argumenten för programmering såväl som de konkreta planerna för att föra in det i utbildningssystemet.

Fortsätt läsa ”Programmeringens återkomst”