Mässor och konferenser centrala när agendan sätts för skolans digitalisering

Konferenser, skolmässor och sociala medier beskrivs ofta som viktiga och demokratiska mötesplatser för skolan och för lärare. Enligt den bilden kan lärare där göra sina röster hörda, lyfta fram och diskutera relevanta pedagogiska frågor och dela framgångsrika undervisningskoncept och metoder. I en studie från Göteborgs universitet framställs en helt annan bild.

– Forum och event av denna typ skildras ofta som en ny typ av underifrån framväxande folkrörelse som genom mötesplatser kan påverka beslutsfattare och stärka lärarprofessionen, men vad event inom IT-området tillåter i form och utbyte för lärare och skolledare är väldigt begränsat och ensidigt, säger Catarina Player-Koro som tillsammans med Annika Bergviken Rensfeldt och Neil Selwyn står bakom studien.

Mässor, konferenser och sociala medier har för skolan fått ett allt större inflytande över policyfrågorna när det gäller digitalisering. Platser där privata och offentliga aktörer och intressen möts. Här framställer vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer och skolaktörer digital teknik som lösning på ofta komplexa problem i skolan.

I studien har de båda forskarna använt IT-mässan SETT som ett exempel på event som fått stort genomslag. SETT utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.
En rad olika aktörer som vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer men även kommuner och fackförbund samarrangerar mässan. Internationellt finns motsvarande event som BETT, BETT Latin America, EdTechXAsi med flera.

I sin studie har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media. Forskarnas huvudsakliga resultat är att SETT och liknande mässor bör ses som en del i ett globalt policynätverk där idéer, teknik och föreläsare av olika slag rör sig över olika länder och sammanhang och därigenom sätter agendan för skolans digitalisering. Ofta gör detta att agendan blir likriktad, ytlig, anpassad till kommersiella intressen snarare än pedagogiska.

– SETT-mässan är en del i en ny typ av policyprocess som vi ser internationellt och som drivs av en ekonomisk agenda. Det problematiska är att en betydande del av policyarbetet, riktat mot skolans innehåll, läroplan, resurser och teknik, sker utanför de vanliga demokratiska forumen för skolbeslut, som klassrum, skolor, kommuner och stat, säger Annika Bergviken Rensfeldt.

Studien beskriver detaljerat villkoren för mässdeltagarna och hur mässan erbjuder en tillrättalagd förmedling av budskap, med liten möjlighet utbyte av kunskap och information lärare emellan. Lärarna på plats har få möjligheter att göra sina röster hörda, att påverka, ifrågasätta eller på andra sätt uttrycka kritiska kommentarer eller inbjudas till längre diskussion. Lärarna på plats visar sig också ha svårt att uppfatta vem som är budbärare för budskapen och teknikföretag, apptillverkare, lärare och forskare kan ha lika stort inflytande över vad man anser värdefullt.

– Kravet om att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet blir i relation till detta omöjlig för lärare att bedöma och de uppfattar det som att mässan ska förmedla det som de förväntas göra i klassrummet, säger Catarina Player-Koro.

Istället för utbyte av kunskap och information erbjuds budskap i form av korta slogans som lösning på de komplexa utmaningar som finns inom utbildningssystemet. Såväl programmering som inkludering har sin plats, ”Programmering och kodning – tillgängligt för alla”, ”Förbättrade studieresultat”, ”Inkludering för invandrare”. Formen för detta är oftast starka berättelser om framgångsrika metoder och en marknadsplats för säljbara applikationer och metoder. Sällan framställs utmaningar och problem med digital teknik utifrån en skolvardag.

– Eftersom vi idag har öppnat skolan för både privata och offentliga intressen på olika sätt är det också viktigt att undersöka konsekvenserna av det. Om den här typen av IT-mässor är vad lärare erbjuds som fortbildning inom IT i skolan är det väldigt problematiskt. Samtidigt finns det en demokratisk potential i en mer öppen diskussion om IT i skolan, men då måste de offentliga intressena få ett större inflytande över vilka frågor som är viktiga för lärare och skolor, säger Catarina Player-Koro.

Catarina Player-Koro, Annika Bergviken Rensfeldt, Neil Selwyn

Läs artikeln Selling tech to teachers: education trade shows as policy events i Journal of Education Policy: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02680939.2017.1380232

 

How can EdTech help save the ocean?

Since the beginning of the industrialized revolution, human activities have had a growing negative impact on our planet. The ocean, covering more than 70% of Earth and providing goods and services our species depends upon, is not spared; increased temperature, acidity, destruction of large marine habitats, etc. In other words, our everyday behaviors (e.g., what we eat, how we travel, what we buy) impact the ocean and humans are so dependent on the marine environment that destroying it results in threatening our own survival and the survival of the ocean’s inhabitants.

Fortsätt läsa ”How can EdTech help save the ocean?”

Träning av icke-tekniska färdigheter i simulatormiljö: Hur går det till i praktiken?

Inom professionsutbildningar med höga krav på säkerhet, så som sjukvårdsutbildning, pilotutbildning och sjöfartsutbildning, sker idag träning och bedömning allt oftare i simulator-baserade lärmiljöer. För att säkerställa att framtida sjökaptener är kompetenta och kan agera säkert regleras dagens sjöfartsutbildning av internationella konventioner som anger kraven för olika fartygsbehörigheter och certifikat. Dessa regelverk betonar allt mer vikten av att träna och certifiera såväl tekniska som så kallade icke-tekniska färdigheter. Det är idag både omtvistat och osäkert hur färdigheter som anses vara icke-tekniska ska tränas och bedömas i simulatorträning.

Copyright KONGSBERG Group, used with permission from KONGSBERG Group.

Fortsätt läsa ”Träning av icke-tekniska färdigheter i simulatormiljö: Hur går det till i praktiken?”

Programmering på schemat (igen) – hur gick det till?

Sedan mars i år finns programmering inskriven i skolans läroplan. Det har lett till febril aktivitet i skolsverige där aktiviteterna nu är många för att omsätta detta till undervisning.

Införandet av programmering ingår i arbetet för en samlad nationell IT-strategi för skolväsendet. Programmeringens intåg gick snabbt och utmärktes av några avgörande händelser från 2013 och framåt. För oss policyforskare var det också en ovanlig, men dock inte unik process internationellt sett och för att få till stånd en utbildningspolicy för skolans digitalisering.

Fortsätt läsa ”Programmering på schemat (igen) – hur gick det till?”

#PopUpDig17 – A Research-led Conference on the Digitalization of Schools

On June 19th 2017, the Learning and IT group (GU_LIT) organized a conference on the digitalization of schools.  The day included two keynote speeches from internationally renowned researchers, a panel debate, a series of workshops that dealt with the topic from many different points of view, and an EdCamp.

IMG_5503 IMG_5518

Fortsätt läsa ”#PopUpDig17 – A Research-led Conference on the Digitalization of Schools”

Computer programming in schools… Can we avoid coding ourselves into a corner?

The push for Swedish schools to teach students to code computers is now in full swing. This year, the Swedish government announced key changes to its requirements for the teaching of ‘digital competence’ in schools. This shift includes provision for programming to be introduced at all grade levels, becoming “a distinct feature of several different subjects in primary schools, especially in technology and mathematics”.

Sweden is by no means alone in these ambitions. Indeed, countries around the world are rushing to introduce computer programming, coding and software development into the curriculum. Increasing numbers of teachers are being trained to teach computer science in primary and secondary classrooms. Well-funded organizations such as Code.Org and Code the Future are offering outside-school tuition and resources. There has been a surge of interest in low cost mini-computers such as the Micro:Bit and Raspberry Pi, alongside programming languages such as Scratch and Python. Coding has quickly become part of the global educational agenda.

UnitedSoybeanBoard (CC BY 2.0

Fortsätt läsa ”Computer programming in schools… Can we avoid coding ourselves into a corner?”

Algorithmic Accountability

Side A: A Speculative Vignette

It’s early Monday morning and Andrea is still feeling unpleasantly chilled from the commute to work. The October wind had been tearing at the cable car as they traversed the river. At the busy changeover to the trams, she was caught off guard by a sudden gust of wind and rain which showered her horizontally from top to toe. Her woollen coat is now damp and she can sense the ripe smell of sheep as she takes a seat in the large Hospital lecture hall.

Fortsätt läsa ”Algorithmic Accountability”

Three learning and IT themes from 2016

2016 has been a difficult year for many reasons. It has been marred by far more than its fair share of brutal tragedies and rude awakenings. For the field of learning and IT, the year has seen the crystallising of a number of central questions about the nature of learning in connected digital knowledge ecologies and the role IT has in schooling and other contexts of learning. Here are three…

Fortsätt läsa ”Three learning and IT themes from 2016”

Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar

Åtminstone sedan 1976, då John Nevinson myntade termen ”computer literacy”, har olika begrepp för att försöka fånga de kunskaper och kompetenser vi behöver för att hantera ett samhälle med digitala teknologier diskuterats. Ett nytillskott i den svenska diskussionen är termen ”datalogiskt tänkande”, en översättning från engelskans ”computational thinking”. Denna term skiljer sig från många andra förslag då den innehåller ordet ”tänkande”, snarare än varianter av ”kompetens” eller relaterade termer. Just denna egenskap hos begreppet gör det speciellt. Av denna anledning vill vi ägna denna andra bloggpost i vår serie kring programmering i skolan åt datalogiskt tänkande. Ett problem är att termen lånar sig till en betydelseglidning; från tillämpning av datavetenskapliga ämneskunskaper och principer till något betydligt mer generellt och obestämbart. Begreppet utgör därmed en projektionsyta för fascinerande bilder av lärande och framtidens samhälle samtidigt som forskningsbasen är svag. För att klargöra dess konsekvenser för diskussionen om skolans digitalisering är det nödvändigt att göra en djupare analys av dess ursprung och användning.

Fortsätt läsa ”Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar”